söndag 25 januari 2015

Anns kokoskakor

Det är inte ofta man trillar över ett nytt recept på en småkaka, men plötsligt händer det! De här kokoskakorna med chokladsmörkräm är helt otroligt goda. Min bonussvärmor Anette hade bakat sådana här i julas (mjölkfria, rar som hon är), och när jag kom hem efter julfirandet i Mariannelund med en påse kakor med mig hem blev det hård kamp mellan syrran och mig om vem som skulle få äta dem. Jag har bakat en omgång sedan dess som jag förvarar (läs gömmer för Olof) i frysen i diverse burkar, och alla som har fått smaka på kakorna har tyckt att de har varit hur goda som helst. Receptet kommer från Anettes kompis Ann, och jag återger det här precis som jag har fått det. När jag bakade det hade jag dock inte i så mycket socker som 5 dl, utan bara 4, och kakorna smakade precis lika gott ändå.

Anns kokoskakor, ca 25 st
150 g smält smör
4 ägg
5 dl socker
4 msk kakao
2 påsar kokos

Chokladsmörkräm
100 g smör
2 msk kakao
2 dl florsocker
1 msk vaniljsocker
1 ägg

Sätt ugnen på 175C. Smält smöret till kokoskakorna, och ställ åt sidan att svalna. Vispa ägg och socker pösigt. Vispa ner kakao, och rör sedan ner kokos. Häll i det smälta smöret, och låt smeten stå och svälla i ca 10 min. Klicka sedan ut teskedsstora klickar på plåtar med bakplåtspapper. Grädda plåtarna i mitten av ugnen, ta ut dem när kokoskakorna flutit ut lite och fortfarande ser lite kladdiga ut. I receptet står det 7-8 minuter, men i min ugn behövdes det nog närmare 11 minuter. Detta insåg jag dock lagom till den sista plåten, så många av mina kakor blev lite för kladdiga. Men ska man ändå frysa dem så gör det ingenting.

Till chokladkrämen vispas smöret mjukt ihop med kakao, florsocker och vaniljsocker. Sedan vispas ägget i. Här får man köra med elvisp för att få en jämn smörkräm. Bred sedan chokladsmörkräm på hälften av kakorna. Tryck på en andra halva kaka, så är det färdigt. Går som sagt utmärkt att frysa, och även att göra på mjölkfritt margarin.

söndag 18 januari 2015

På mitt nattduksbord

Just nu läser bläddrar jag i den här boken om kvällarna innan jag ska somna, Linnea Johanssons senaste bok "Reept från sena kvällar i New York". Ni vet, den där svenska tjejen som är festfixare åt kändisar i New York? Jag har hennes första bok, den med förord från Carson i Fab Five. (Var tog förresten Fab Five vägen? De var ju jättebra. Jag älskar hur de i ett program frågar en långhårig kille hur han motiverar sin frisyr, varpå han svarar "jag är bara tacksam att jag överhuvudtaget har hår".)

Det var ett sidospår. Den här boken innehåller precis vad titeln utlovar - recept från sena kvällar. Det är drinkar, plockmat, nattamat och mat för hemmafester. Inget jätteavancerat, utan sådant som går hem. Känslan i bilderna är att de är tagna under just hennes egna hemmafester, och recepten blandas med roliga anekdoter från utfodring av hungriga modeller under fashionweek till hur hon blivit sågad av läsarna till People Magazine för att hon inte har kardemumma i sitt recept på svenska köttbullar. För annars är de ju inte svenska. Vilket påhåpp! För vem i hela friden häller kardemumma i sina köttbullar?

måndag 12 januari 2015

Det nya året

När det nya året skulle firas hade vi våra kära vänner Mary och Magnus på besök. Här sitter Magnus och myser över att befinna sig i händelsernas centrum. Olof fotar, Mary fotar och jag serverar brunellovin. Jag slår vad om att Bally stod under hans stol och tiggde mat.

Det var ju lite av en utmaning vad vi skulle äta, med olika allergier och amningsanpassningar, men vi fick ihop en meny trots allt. Till förrätt åt vi Marys jättegoda morotssoppa. De som inte åt mjölkfritt hade en klick getostkräm i mitten.

Huvudrätten fastnade visst inte på bild, men det var parmainlindad oxfilé med puré på potatis och palsternacka, med en svampsås. Vi körde havregrädde och havremjölk, så blev det mjölkfritt, och det vegetariska alternativet var en vegobiff. Till efterrätt gjorde Mary små marängbakelser, eller änglapajer som de heter på hennes blogg, som toppades med vispad soyagrädde och bär. Det är himla hyvens det där, när man kan lägga över matlagningen på gästerna. Mary åkte på att göra förrätten, delar av huvudrätten och efterrätten, medan vi matade Lily och tog hand om henne.

Kvällen avslutades med att vi skålade i champagne och gratistittade på grannarnas fyrverkerier. Morgonen efter tyckte Lily att det var jätteroligt att få känna på "jackan" som champagnen hade varit inklädd i.

Inte så politiskt korrekt som leksak måhända, men väldigt rolig.

Sedan blev det pappamys i soffan. Det händer inte ofta att hon sitter still, barnet, hon ålar mest omkring och vill stå upp. Men här har vi lyckats fånga det på bild!

Man ser ju var den frodiga hårväxten kommer ifrån.


Bally gillar inte nyårsfirande för fem öre, precis som de flesta hundar. Han tyckte det bästa var när det var över, och grannskapets smällare tagit slut. Nu dröjer det ett helt år till nästa gång. Han låter dock hälsa att han är mycket taggad inför 2015.

måndag 5 januari 2015

Teriyakimarinerade rostbiffsrullar

Idag är det trettondagsafton! Ska ni göra något festligt? Det var först idag när jag tittade i almanackan som jag kom ihåg att det var trettondagsafton idag, man blir lite dagvill när man inte går till jobbet varje dag längre. I eftermiddag ska vi fika med ett par vänner, sedan ska vi kolla på repriser av Historieätarna på SVT Play efter att Lily somnat runt kl 20. Det där med att åka bort på kvällarna eller ha bjudningar hemma kvällstid är fortfarande ganska uteslutet, men var sak har ju sin tid. Ifall det däremot är någon som ska ordna en liten bjudning ikväll och vill ha tips på plockmat, kommer det här: Teriyakimarinerade rostbiffsrullar!

De här små rullarna kan ätas både med tandpetare från bricka eller serverade på tallrik som en förrätt att ätas med bestick. Då kan rostbiffen med fördel marineras i teriyakisåsen, och istället för att göra rullar kan man arrangera rostbiffen på en förrättstallrik och klicka över lite färskost ihop med de övriga ingredienserna. Alternativt kan salladslöken och kaprisen röras samman med färskosten, variationsmöjligheterna är många. Prova gärna att rosta lite sesamfrön i en torr stekpanna och strössla över, för att förhöja de asiatiska smakerna ytterligare. Allra bäst rostbiff får man om man köper den i matbutikens charkdisk, och ber personalen att få hjälp med att skiva den riktigt tunt.

Teriyakimarinerade rostbiffsrullar, 15 st
15 skivor rostbiff, tunt skurna
1 pkt (ca 175 g) färskost med pepparrotssmak
ca 0,5 dl teriyakisås
1 msk kapris
4 salladslökar
----------
tandpetare

Bre varje rostbiffsskiva med lite färskost. Rulla ihop till små rullar, och stick en tandpetare i varje rulle. Ringla över teriyakisås och toppa med kapris och tunt skuren salladslök. För att få det att räcka till fler - dela gärna varje rulle på mitten. Folk tar ofta samma antal snittar ändå, oavsett storlek.

fredag 2 januari 2015

Fika på Gärdslösa Prästgård

Jag trodde jag hade koll på alla fikaställen på Öland, men vad fel jag hade - jag hade ju helt missat Gärdslösa Prästgård! Inte hade jag en aning om hur mysigt det var här, eller att man kunde både bo och fika härinne.

Vi var här en ruggig söndag i slutet av november, och det var riktigt skönt att komma in i värmen i prästgården bland tända ljus och dricka en kopp rykande varmt té.

Vi hade tur när vi kom hit och fick en guidad rundvandring av prästgården. Vi lärde oss en hel del; gården byggdes under sent 1700-tal, och det var här som skalden Erik Johan Stagnelius växte upp. Här bodde även prinsessan Kristina under den tiden då hon konfirmerades, och man kan bo i hennes rum om man väljer att bo över i prästgården.

Inne på toaletten har man under renoveringsarbetet hittat en gammal målning, som nu blivit inglasad och täcker en stor del av ena väggen.

De fyra pensionatsrummen är alla olika, men lika romantiskt inredda. Prästgården huserar även ett antikvariat med böcker, där man kan fynda all möjlig litteratur.



Sedan var det dags för fika! För 50 kr fick man ett fat med hembakta kakor och kaffe eller té. Mycket hyvens!

Hit kommer vi att åka fler gånger och söndagsfika! Det är öppet för fika alla söndagar året runt mellan kl 12.00-16.00, och sommartid är det öppet flera dagar i veckan. På prästgårdens hemsida kan man läsa mer.

torsdag 1 januari 2015

God fortsättning på 2015!

Med Lily i spetsen vill vi önska er en god fortsättning på det nya året! Hoppas att ni hade en trevlig kväll igår, och att 2015 blir året då era drömmar går i uppfyllelse. 

onsdag 31 december 2014

Nyårskrönika till reportage

Gott nytt år, kära vänner! Hoppas att ni får en trevlig nyårsafton, oavsett om ni väljer att stanna hemma i raggsockor med hämtpizza och hyrfilm eller om ni äter trerätters och är uppklädda. Båda alternativen låter precis lika bra i mina öron. Själva ska vi äta middag med Mary och Magnus som kommit hit från Stockholm. Men det får bli efter att Lily somnat för kvällen.

Nedan följer krönikan till nyårsreportaget vi hade i Barometern och Smålandsposten i lördags. Och ja, jag erkänner - den i sällskapet jag skriver om i texten som fisk och skaldjur inte går hem hos, är alltså jag själv. Ähurm.

Jag har alltid hört till den skara som föredrar middagar i mindre sällskap framför storslagna fester på nyårsafton. Vid övriga tillfällen också, när jag tänker efter. Jag är nog inte så festlig av mig, helt enkelt. Men det finns ju inget utrymme för konversation på stora fester, man hör inte vad bordsgrannen säger för allt sorl och all musik. Om man ens har en trevlig bordsgranne, vill säga. En gång på en fest hamnade jag bredvid en föga charmant kille som skröt om hur han gick upp klockan tre varje natt för att dricka en proteindrink. Det skulle tydligen vara bra för kroppen att få i sig proteinet dygnet runt, påstod han. Sedan övergick han till att analysera fettprocenten hos de övriga inbjudna gästerna, samt av maten vi hade fått på våra tallrikar. Jag slår vad om att han tuggade på en selleristjälk och skålade i gräsjuice när klockan slog tolv. Ensam. 

Det fina med att anordna sina egna, mindre tillställningar är ju att man får välja sina gäster och sin mat själv, och redan där är ju chanserna mycket högre att man får en riktigt trevlig kväll. I år på nyårsafton får vi besök av våra kära vänner från Stockholm, som är minst lika matintresserade som vi, om inte mer. Maten däremot kommer att bli något av en utmaning i år; damen i paret är nybliven vegetarian, och är allergisk mot all form av soja. Själv måste jag äta mjölkproteinfritt på grund av att min bebis som jag ammar blir dålig om jag äter mjölkprodukter. Fisk och skaldjur är inte heller populärt hos alla i sällskapet. Detta lämnar onekligen ett visst utrymme till kreativitet och personliga anpassningar, men vi ser det som en utmaning. Och skulle det vara så att vi inte kommer på någon nyskapande meny som fungerar för alla, så får vi väl äta selleri och skåla i gräsjuice när klockan slår tolv den 31:e december. Men det gör faktiskt inget. Inte så länge vi gör det tillsammans. 

tisdag 30 december 2014

Oxfilé med skogssvampsås och puré på potatis, äpple och palsternacka

Har ni fått tag i en bit oxfilé till nyår, men fortfarande inte bestämt vad ni ska göra med den? Ingen fara, gör en svampsås och en potatispuré med äpple och palsternacka! Purén är inget annat än en ren och skär glorifierad potatismos som pimpats med äpple och palsternacka, men det låter ju så mycket finare att säga puré än mos. Och det där äpplet gör ju moset (förlåt, purén) lite mer nyskapande än vanligt. Det får en liten hint av sötma, som passar fint till resten av anrättningen. Svampsåsen smakar lite mer skog om man mortlar i ett par torkade enbär i den, och att linda in oxfilén i lite parma är ju en gammal klassiker. Så vips - innan ni vet ordet av har era planer på oxfilé och potatis blivit så mycket festligare! Så här gör man, lite mer exakt:

Parmainlindad oxfilé med skogssvampsås och puré på potatis, palsternacka och äpple, 4 portioner
600 g oxfilé
ca 140 g parmaskinka
salt och peppar
smör eller olja att steka i
----------
Puré på potatis, palsternacka och äpple:
4 potatisar (ca 500 g)
4 palsternackor (180-200 g)
1 äpple
50 g smör
0,5 dl grädde
0,5 dl mjölk
salt
----------
Skogssvampsås:
ca 300 g svamp, t ex skogschampinjoner & kantareller
smör till stekning
1 liten schalottenlök, hackad
1 msk smör
1 msk mjöl
1 dl mjölk
2 enbär (köps på burk)
1 msk kalvfond
2 dl vispgrädde
salt och peppar

Sätt ugnen på 125C. Peppra köttet och strö på lite salt, och bryn det snabbt på hög värme runt om i lite smör och olja. Ta det från värmen och rulla in det i parmaskinka. Lägg köttet i en ugnsfast form och stick in en köttermometer i den djupaste delen. Ställ formen i mitten av ugnen, och låt stå tills termometern uppnår 58-65 grader, beroende på hur du vill ha köttet. Själv gillar jag det medium rare, och brukar ta ut det vid ca 60C. Hur lång tid det tar beror på köttet och på ugnen, i min ugn tar det ca 45 min för 600 g oxfilé att uppnå 60C. När köttet stekt klart ska det tas ut och lindas in i aluminiumfolie och vila däri i ca 15 min innan det skärs upp och serveras, då sätter sig köttsafterna fint.

Puré på potatis, palsternacka och äpple: Skala potatis, palsternacka och äpple, och skär i mindre bitar. Koka i ca 15 min, mosa sedan med t ex en potatisstomp. Dela smöret i tärningar och vispa ner det med elvisp ihop med grädde och mjölk. Smaka av med salt.

Svampsås - Rensa svampen, skär den i mindre bitar och stek den i en klick smör tillsammans med hackad schalottenlök. Lägg över på en tallrik, och smält 1 msk smör i stekpannan. Rör ut smöret med mjöl och tillsätt sedan mjölken, lite i taget. Låt koka upp och bli lagom tjockt. Stöt enbären i en mortel, och blanda ner i såsen tillsammans med svamp, lök, kalvfond och vispgrädde. Låt koka upp, och smaka av med salt och peppar.

måndag 29 december 2014

Crème Ninon

Här har vi en prima förrätt till nyårsmiddagen - den gamla klassikern Créme Ninon! En trevlig soppa på gröna ärter som går att förbereda innan, och en riktig 80-talsklassiker, fick jag lära mig häromveckan när den serverades i Historieätarnas 80-talsavsnitt. Det var ju Tore Wretman som gjorde originalreceptet när det begav sig. Den vispade grädden som man klickar ovanpå soppan precis före servering blir till ett festligt skum när man häller en skvätt champagne över den som sista touch. Resten av champagnen dricks med fördel upp till soppan som förrättsbubbel. Vitt vin går också fint, men bubbel är ju festligare. Är det nyår så är det. 

Crème Ninon, 4 portioner av förrättsstorlek
2 schalottenlökar
1 vitlöksklyfta
0,75 dl vitt vin
300 g frysta, gröna ärter
1 hönsbuljongtärning
3 dl vatten
2 msk pressad citronsaft
0,5 tsk torkad timjan
1 msk crème fraiche (kan uteslutas)
salt
vitpeppar
----------
1,5 dl vispgrädde
ca 1 dl champagne

Hacka schalottenlökarna och pressa vitlöksklyftan. Fräs i olja i en kastrull. Häll på vin och låt det koka in ett par minuter. Tillsätt ärter, smulad buljongtärning, vatten, citronsaft och timjan. Låt koka upp i 3-5 min. Ta från värmen och mixa soppan slät med en stavmixer. (Fram till hit går det bra att förbereda soppan och förvara den i kylen.) Låt koka upp igen, och smaka av med salt och vitpeppar och ev. lite crème fraiche. Vispa grädden, och toppa varje färdig soppskål med en matsked grädde. Häll sedan i en skvätt champagne i varje soppskål, ovanpå grädden. Servera gärna resterande champagne till soppan.

söndag 28 december 2014

Glasstårta på marängbotten med dulce de leche- och polkaglass toppad med salt kolasås

Har ni bestämt vad ni ska bjuda på till efterrätt på nyårsafton? Jag tycker att efterrätten som serveras på nyår helst ska gå att förbereda så långt som möjligt. Oavsett hur många man är till bords är det trevligast för festens värd om han eller hon slipper tillbringa alltför mycket tid i köket. En glasstårta är tacksam på så sätt, den kan förberedas helt och hållet ett par dagar innan, och kan sedan snabbt plockas fram och stjälpas över på ett tårtfat. Den här glasstårtan går att förenkla en hel del för den som vill det. Till exempel kan man använda sig av en köpt marängbotten, och hinner man inte med att göra två olika glasslager kan man satsa på att istället göra dubbel sats av det ena. Den salta kolasåsen är jättegod, men glasstårtan blir god även utan den. Kolasåsen kan antingen hällas ovanpå glasstårtan, eller serveras vid sidan av. Väljer man att låta gästerna själva hälla kolasås på sina egna tårtbitar rekommenderas en dubblering av kolasåsreceptet, för då går det åt mer sås.

Glasstårta på marängbotten med dulce de leche- och polkaglass toppad med salt kolasås
ca 10 portioner

Marängbotten:
3 äggvitor
1,5 dl socker
1 tsk pressad citronjuice

Dulce de leche-glass:
2 äggulor
0,25 dl socker
0,5 burk karamelliserad mjölk (ca 1,5 dl)
2 dl vispgrädde

Polkaglass:
3 äggulor
1 dl socker
3 dl vispgrädde
0,75 dl polkagriskarameller

Salt kolasås:
1 dl vispgrädde
0,5 dl mjölk
0,5 dl strösocker
0,5 dl ljus sirap
0,5 tsk flingsalt

Marängbotten:
Sätt ugnen på 125C. Vispa äggvitorna till ett hårt skum, vispa sedan ner sockret och citronjuicen och vispa tills du har en tjock marängsmet. Vänd en springform med avtagbara kanter (ca 22-24 cm i diameter) uppochner, och rita av cirkeln på bakplåtspapper. Bre ut marängsmeten i cirkeln, men håll dig några cm innanför linjen, för den kommer att flyta ut något. Grädda i mitten av ugnen på 125C i 1 timme. Sänk värmen till 100C efter halva tiden. Låt sedan marängbottnen stå kvar i ugnen efter att du stängt av den i ca 1 timme. Montera ner marängbottnen i springformen. Det gör absolut ingenting om den spricker både här och där, det märks inte när glasstårtan serveras.

Dulce de leche-glass:
Vispa äggulor och socker pösigt, och vispa sedan ner den karamelliserade mjölken. Vispa grädden för sig, och rör ner äggsmeten i grädden och blanda. Häll glassmeten ovanpå marängbottnen, och ställ in i frysen. Låt stå i 3-4 timmar innan du häller på nästa glasslager.

Polkaglass:
Vispa äggulor och socker pösigt. Vispa grädden för sig. Krossa polkagrisarna i en mortel eller matberedare, och vispa ner dem i äggsmeten. Rör samman äggsmeten med den vispade grädden, och häll glassmeten ovanpå det första glasslagret. Låt stå i frysen i minst 4 timmar före servering.

Salt kolasås:
Blanda alla ingredienser utom saltet i en kastrull, och låt koka i ca 20 min tills du får en lite tjockare konsistens. Smaka av med flingsalt. Låt såsen svalna innan du häller den på tårtan. Såsen kan förberedas innan och förvaras i kylskåpet. Känns den för tjock kan den spädas med någon msk vatten.

lördag 27 december 2014

Champagnedrink med vit glögg och granatäpple

God fortsättning på er! Hoppas att ni har haft en härlig julhelg. Vi har haft det jättebra, och nu snöar det här på Öland. På julafton var vi i Mariannelund hos Olofs pappa och Anette och smorde kråset, och lagom till Kalle Anka började snön falla, och sedan dess har julen varit vit. Vit och givande - Lily fick alldeles för många julklappar av sina nära och kära, som hon kommer att kunna leka med och klä sig i framöver. Just nu tyckte hon dock att pappret och kartongerna var den största behållningen med gåvorna. 

Dagarna går fort, och snart är det dags för nyår. Vi får finbesök från Stockholm, och kommer med största säkerhet att bjuda på den här drinken som vi har med i dagens nyårsreportage i tidningarna Barometern och Smålandsposten. Granatäpple, vit glögg och champagne - lika enkelt som gott, för att använda mig av en hederlig gammal klyscha.

Drink på granatäpple, vit glögg och champagne, 4 st
1 granatäpple
2 dl vit glögg med låg alkoholhalt
ca 3 dl champagne

Dela granatäpplet på mitten och kärna ur alla kärnor ur ena halvan, och ca 20 kärnor ur andra halvan som läggs åt sidan för att sedan användas till garnering. Lägg kärnorna (utom de till dekorering) i en liten kanna eller drinkshaker, och häll på lite av den vita glöggen. Muddla sönder kärnorna med en drinkmuddlare eller skaftet på en träsked, och häll sedan i resterande vit glögg och muddla lite till. Sila av kärnorna och släng dem. Fördela den nu röda glöggen i 4 glas, beräkna 0,5 dl till varje glas. Fyll upp glasen med champagne, och garnera varje drink med 5 st granatäpplekärnor.  

onsdag 24 december 2014

God Jul!

Från oss alla till er alla - en riktigt god jul! Kram på er, kära vänner!

fredag 19 december 2014

En julkrönika, finglögg och godis

I lördags hade vi ett julreportage i Barometern och Smålandsposten, med blandade godsaker att laga och ge bort kring jul. Eller ännu bättre - att laga och behålla själv. Recepten är på Olofs grymma glögg (rekommenderas varmt, i år på adventsfikat var folk knappt ens intresserade av att prova årets lavendelglögg till förmån för Olofs finglögg), hemmagjord Baileys (snuskigt gott!) Livs populära saffranscheesecake och sist men inte minst vaniljkolor med havssalt. Det receptet hittar ni här, jag har arbetat om det och förenklat det, så nu är det mycket lättare att göra smaskig kola än det var förra året.

Här kommer krönikan:

Med följande erkännande riskerar jag väl att tappa all form av respekt som matskribent, men jag är faktiskt inte så där väldans mycket för julmat. Jag gillar idén med traditionsenliga rätter som dukas fram på rödbeklädda bord varje december den 24:e, men det är nog mer själva traditionen framför smakupplevelsen som jag uppskattar. För det är just det som julen till stor del handlar om - traditioner. Alla har sina egna traditioner och personliga uppfattning om hur julen ska firas. För en del är det inte jul utan grönkål, Kalle Anka och risgrynsgröt, medan det finns andra som är precis lika nöjda med varmkorv och saft. Riktigt så illa är det dock inte med mina mattraditioner kring jul, jag tycker till exempel väldigt mycket om köttbullar, prinskorv och vörtbröd. Jag skulle dessutom vilja hävda att där jag brister på patéfronten, där tar jag igen på godisfronten. 

Från och med i år kommer det att skapas helt nya jultraditioner här hemma. För ungefär ett halvår sedan blev jag mamma, och livet förändrades radikalt. Jag är fortfarande samma person, men ingenting kommer någonsin att bli som förr. I år är det min dotters första jul, och från och med nu kommer mina jular att handla om att försöka skapa så fina julminnen som möjligt för henne. Den här julen lär hon dock ha lika få minnen av som hunden i huset verkar ha av att ha ätit middag, och det gäller förmodligen nästa jul också. Men sedan, när hon börjar minnas sina jular, vill jag att hon ska minnas dem med glädje. Jag vill att hon ska se fram emot mandelmusslorna från gammelmormors recept, den hemkokta vaniljkolan och sin mammas köttbullar. Låt oss hoppas att hon inte väljer att bli vegan. Vad jag vill ha sagt är att jag hoppas att hon kommer att uppskatta de traditioner jag har med mig från min egen barndoms jular, så mycket att hon själv kommer att vilja föra dem vidare, i alla fall delar av dem. Sedan vill jag såklart också att hon ska skapa sina egna jultraditioner. I alla fall så länge de inkluderar hennes föräldrar.

tisdag 16 december 2014

Julgransshopping

Häromdagen åkte vi en liten tur till den lokala plantskolan och tjackade oss årets julgran.

Jag fick min vilja igenom i år - det blev en burrig och fin gran. Jag har ju skrivit innan om Olofs fäbless för taniga granar som andas småländskt svårmod, men någon sådan blev det inte i år, minsann.

Lily var med, såklart. Vi får väl se vems smak för granar som hon ärver. I nuläget tycker hon att ljusen i granen är själva behållningen med den. Jag ser fram emot när vi har hemmagjort pyssel att hänga i granen om några år. Sneda små smällkarameller och ihopklistrade små saker som hon gjort själv. Den allra finaste sortens pynt.

fredag 12 december 2014

It's a must!

Ni har väl inte missat att det finns finmust på Systemet? Inget ont om den vanliga gamla julmusten, men den här finmusten är SÅ mycket bättre! Den kostar 30 spänn styck på Systemet, och finns i två varianter; en som är lagrad på romfat, och en som legat och dragit sig på bourbonfat. Musten innehåller endast 0,3% alkohol, så jag som ammar vågar ta mig ett glas must och festa till fredagsmyset med något roligare än saft. Ikväll ska vi dricka en sådan här flaska till vår lövbiff. Häpp!